Historik

Orrholmens bostadsområde är med sin arkitektur och stadsplan typiskt för 1960-talets byggande. Den har höga kulturhistoriska värden och har därför utsetts till en värdefull miljö i Karlstads arkitekturprogram.
Stadsdelen Orrholmen ligger söder om Karlstads stadskärna och omfattar ett sammanhållet bostadsområde samt ett större mark- och vattenområde sydost därom, inkluderande Bergholmen. Orrholmen omsluts på tre sidor av Vänerns och Klarälvsdeltats vatten.

Orrholmens bostadsområde med sin karaktäristiska plan och Hammaröledens sträckning genom deltaområdet med Bergholmen strax österut.
Orrholmen var tidigare en ö i Orrholmsviken och kallades Stora Orrholmen. Norr om denna låg Lilla Orrholmen (idag Tullholmen) som tillsammans med Stora Orrholmen förenades med fastlandet genom markutfyllnad i början av 1900-talet.

Sågverk och arbetarbostäder

År 1854 uppfördes ett sågverk av göteborgsfirman Röhss & Brusewitz på Stora Orrholmen. Det övertogs vid sekelskiftet 1900 av Nils Christian Jensen, som utvecklade sågverket och bildade Trävaruaktiebolaget N. CH. Jensen. Till industrin hörde även en såg på den närbelägna ön Bergholmen, vars anläggning var en av de första i Karlstad som helt upplystes med elektriskt ljus. Utöver sågverket på Orrholmen fanns bostäder för arbetare och tjänstemän. Sågverket avvecklades på 1950-talet och kommunen förvärvade den södra delen av Orrholmen. All befintlig bebyggelsen revs då.

Bergholmen sydöst om Orrholmen

Bergholmen är en liten holme som ligger sydöst om Orrholmen, en bit söder om småbåtshamnen. Man kan komma dit genom att gå på en spång från Hammaröleden. I vattnet står en elstolpe från den tidiga elektriciteten kvar. Ute på holmen uppförde N. C. Jensen år 1896 ett "träslott" som i början av 1900-talet såldes, märktes upp och flyttades till Tallåsen. Förhoppningen hade varit att hans familj skulle bo på Bergholmen, men istället användes det som kontor och förvaltarebostad. I ett annat hus på ön bodde en maskinist. Han ägde en ångbåt som stod för resorna in till staden samt bogseringar. Ön har en varierande flora och djurliv med bl.a. bäver. Det finns idag två byggnader på ön, liknande sjöbodar. Men husgrunder och syrénbuskar visar på att det har varit mer bebyggelse här en gång i tiden. På holmen finns även rester av två runda luftvärnsställningar från andra världskriget. Karlstadborna samlades år 1940 på torget för att samla in pengar till luftvärnen, då Karlstad hade ett sårbart läge nära Norge under andra världskriget.

Förbindelse till Hammarö

Under början av 1900-talet gick landsvägen från Hammarö till Karlstad över Orrholmen med färjeförbindelse över älven. Det fanns planer på att uppföra en bro istället men när Jakobsbergsbron uppfördes 1930 omdirigerades trafiken dit. Man hann dock uppföra brofästena på bägge sidor om älven, de finns ännu kvar.

Nytt bostadsområde på 1960-talet

Efter olika diskussioner om markanvändning för Orrholmen beslutades i början av 1960-talet att området skulle bebyggas med bostäder, vilket innebar en revidering av generalplanen från 1954. År 1963 upplät kommunen åt ett konsortium av flera företag att exploatera marken. Vattenbyggnadsbyrån (VBB) fick uppdraget att utforma stadsplanen för Orrholmen, som fastställdes 1964. I konsortiet ingick bland andra byggnadsfirman AB Huse & Co och AB Skånska Cementgjuteriet. Husprojektör var John Wästlunds Arkitektbyrå, ett för Karlstad betydande arkitektkontor. Byggherren var det kommunala Karlstads Bostads AB, som också kom att förvalta merparten av lägenheterna.
Sjöutsikt från byggnaderna som formar ett skepp

Orrholmens läge på en halvö i ett stort vattenlandskap med långa siktlinjer gjorde att man strävade efter att ge bebyggelsen en samlad siluett med begränsad höjd. De flesta lägenheterna fick sjöutsikt. Mellan 1964 och 1970 uppfördes husen med nästan 1000 bostäder, som fördelades på tre typer av hus. Hälften av lägenheterna skulle enligt VBB inrymmas i tio sjuvåningshus. Radhus samt lamellhus i två och en halv respektive tre våningar fylldes med resterande bostäder. De höga skivhusen är alla orienterade i nordsydlig riktning på södra delen av Orrholmen. De omsluter en planterad gårdsyta som täcker betongdäcket över det stora garaget som är gemensamt för husen i kvarteret Seglet. Sett uppifrån bildar skivhusen formen av ett skepp. Runt skivhusen placerades en krans med radhus och lamellhus. Norr därom ligger kvarteret Fören och Aktern med symmetriskt placerade lamellhus i tre våningar.

Skapandet av den moderna framtiden

Orrholmens bostadsområde kom på många sätt att bli typiskt för sin tid. Arkitekturen speglar de rådande idealen med enhetlig bebyggelse med enkla, raka linjer. Fasadmaterial av betongelement och kalksandsten var vanliga under den här tiden, liksom lamell- och skivhus som representerar två av de tre vanligaste hustyperna under miljonprogrammets tid. Genom den ljusa färgsättningen av husen kom Orrholmen att kallas "Den vita staden".

Bilfria ytor och grönskande rum

De rådande stadsplaneringsidealen förespråkade trafikseparering. I planen ingick det överdäckade garaget som Orrholmen kom att bli berömt för redan i sin samtid. Parkeringsanläggningen omges av en bussgata och garaget nås direkt med hissen från lägenheterna i skivhusen. Denna del av området trafikseparerades på så sätt i två plan och markplanet kring husen är således helt bilfria vilket ger utrymme för grönskande rum och trygghet för lekande barn.

Berömd parklek och "Årets stad" 1968

Staden hade önskemål om flera stora lekytor inom området, vilket förverkligades med minst en lekplats inom varje kvarter. Här bör nämnas Orrleken, en parklek som staden uppförde i samband med att Karlstad utsågs till "Årets stad" 1968. Orrholmen var en starkt bidragande orsak till utmärkelsen och inom området ville staden anlägga en lekplats utöver det vanliga. Orrleken blev förebild för flera parklekar i landet.

Orrholmens historia och dess kulturhistoriska intressanta miljö.

Följande står det om kulturmiljön på Orrholmen i kommunens kulturmiljöprogram:

Orrholmen har ett högt kulturhistoriskt värde med den tidstypiska arkitekturen och stadsplanen. Området illustrerar på ett tydligt sätt 1960-talets modernistiska ideal och speglar den framtidstro och utvecklingsoptimism som rådde då. Orrholmen uppmärksammades redan av samtiden för trafiksepareringen som med parkerings-anläggning under mark frilade stora ytor som gjordes till park och grönytor. Därmed förverkligades två ideal från 1960-talets byggande, trafikseparering och "hus i park". Det tillför tillsammans med närheten till vattnet stora miljömässiga värden för området.

De gemensamma uterummen har ägnats stor omsorg med offentlig utsmyckning, varierande grönska och lekplatser. Orrleken, den stora parkleken i om-rådet, fick flera efterföljare i Sverige. Orrholmens karaktäristiska siluett, väl synlig i stadsbilden och byggnadernas ljusa fasader som gett upphov till benämningen "Den vita staden" är faktorer som starkt förknippas med Orrholmen och som ger området en tydlig identitet och karaktär.

1968 utnämndes Karlstad till ”Årets stad” av tidningen Expressen. I samband med det kom idén att bygga en parklek utefter den danska modellen som ett minnes-märke av utmärkelsen. Parkleken skulle placeras i stadsdelen Orrholmen, ”den vita staden” som året innan hade stått färdigt för inflyttning. Målet för parkleken var att skapa en pedagogisk genomtänkt lekpark där det även fanns plats för de vuxna. Lekredskapen fick formgivaren Björn Alskog och elever på konstfack i uppgift att utforma under medverkan av barnpsykologisk expertis. Resultatet ansågs lyckad och efter invigningen kom flera delegationer för att besöka parkleken. (Värmlands museum, Parklek – ingen barnlek)

Karlstad kommun har tillsammans med länsstyrelsen i Värmland ansökt om att Orrholmen ska bli riksintresse för kulturmiljövård. Det är riksantikvarieämbetet som utser riksintresse kulturmiljövård, de har ännu inte tagit något beslut angående Orrholmen. Inför ansökan tog Karlstad kommun fram en riksintresseutredning 2010 över Orrholmen.

Orrholmen i årtal

1854 Orrholmens sågverk anläggs av göteborgsfirman Röhss & Brusewitz.
1900 Sågverket tas över av Nils Christian Jensen, som utvecklar och expanderar rörelsen.
1957 Sågverksindustrin på Orrholmen och Bergholmen avvecklas och rivs.
1963-64 Orrholmen projekteras för bostäder.
1964 Stadsplan för Orrholmen antas.
1964-70 Bostadsbebyggelsen uppförs på Orrholmen.
1968 Karlstad utnämns till "Årets stad". Orrleken anläggs.

Läs vidare om Orrholmen

50- och 60-talets Karlstad, Lars Bäckström, Sten-Ove Carlvik, Karlstad 1996
Det gamla Carlstad, Mats Ronge, Karlstad 1958
Från handelsplats till storstad. Fyra sekler med Karlstad på kartan, Per Magnusson, Karlstad 1995
Karlstads historia del IV, Ove Moberg, Karlstad 1983
Markanvändning i Karlstadsdeltat, Roger Nord, Åke Sundmar, Konsthögskolans Arkitekturskola 1984
Nedslag i värmländsk arkitektur 1945-2001, red. Elisabeth Backman Broomé, Karlstad 2001
Orrholmen i Karlstad – en 1960-talsstadsdel i förändring, Ulrika Sahlsten, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 2006
Parklek – ingen barnlek, Per-Ola Åström, Värmlands museum, Karlstad 2006
"Nya Bostadsområden", ur Plan, 1964 nr 4, årgång 18
Stadens identitet Orrholmen del IX, Monica Björklund, Hans Johnsson, Karlstad 1996